Om kåren!

Så började det ( 1930 – 40)
Det var hösten 1930 som KFUM:s Scoutkår i Osby bildades. Initiativet togs av Erik Sandberg, lärare och biträdande hemföreståndare vi Osby Samskola. Det blåste friska vindar för den nya scoutkåren, och kårens medlemsantal som vid starten var cirka 20 steg snabbt till 40. Redan efter några år var siffran uppe i mellan 50 och 60 medlemmar.
Scouterna uppdelades på två avdelningar, Snapphanarna och Vikingarna. Inom den förra avdelningen hette kårens första patruller: Vargen, Örnen, Skogsduvan, Bävern och Hjorten. Vikingarnas patruller var: Falken, Älgen, Räven, Björnen och Uttern. Varje patrull hade ett möte i veckan med övningar och provavläggning. Utomhusverksamhetens höjdpunkt var bl a kårutflykterna. Vid dessa fick verkligen avdelningarnas medlemmar mäta krafterna med varandra. Varje månad hölls kårmöten för alla scouterna.
historik1_web
Byalaget Snapphanarna vid Värmlandslägret 1934. I Osby-gänget hittar vi bland annat Karl-Aage Schwarzkopf, bröderna Hallenborg, Tord Ivarsson och Viggo Tufvesson
Kårens lägerhistoria inleddes nu med en lång rad påsk-, pingst- och sommarläger. Klassiska lägerplatser – som även känns igen av dagens scouter – var: Skeinge, Björkeberga, Stenbrohult, Maglaröd, Åbrolla, Tydingen, Västra Karup, Brunkelstorp och Kärsebränna. Storläger under 30-talet med Osby-deltagare var Värmlandslägret 1934 och Tullgarnslägret 1938.
I spetsen för verksamheten stod kårcheferna. Kårens första chef Erik Sandberg måste tyvärr efter endast ett år lämna Osby. Efter honom fick kåren en intresserad och driftig chef i agronom Alrik Öhrnborn. Som vice kårchef fungerade rektor Gösta Lundin. Han övertog också kårchefsskapet då Öhrnborn lämnade Osby och kom att kvarstå på sin post i en lång följd av år. Vid sidan av kårchefen fanns en ansvarskommitté med uppgift att stödja verksamheten.I krigets skugga (1949 – 50)
Krigsutbrottet satte sin prägel på början av detta decennium – även för scoutkårens del. Många av ledarna inkallades till beredskap, och detta satte givetvis sina spår i kårens arbete. Scoutkårens satsning på att redan från början utbilda patrulledarna att självständigt leda egna patrullmöten gav nu utdelning. Det blev i stor utsträckning under dessa svåra år patrullernas självverksamhet som fick kåren att leva vidare. Ett utmärkt exempel på sådan verksamhet utgör patrull Örnen, vars öden och äventyr finns nedtecknade i en serie unika loggböcker. Kronan på verket för denna patrull blev BLOCKHUSET. Denna patrullstuga färdigställdes 1940 efter tre års arbete.
historik2_web
Finns ni med? Denna historiska bild visar Osbykåren 1944-45
En uppmärksammad insats gjordes åren 1944 – 1947 av kårchefen Gösta Lundin som direktor för KFUM:s Internationella Krigsfångehjälp i Tyskland.
1943 påbörjades arbetet att organisera flickscoutverksamheten i Osby, och 1944 bildades en KFUK-scoutkår. I spetsen för flickscoutkåren stod bl a Karin Härnsten, Inger Ivarsson och Anna-Lisa ”Annsa” Nilsson.
Efter kriget tog scoutverksamheten ny fart. En lång och aktiv ledarinsats påbörjades av vice kårchefen Bertil Persson vilken efterträdde Bror Ängquist som ansvarig för verksamheten. Det var Bertils gedigna arbete som nu bidrog till kårens gynnsamma utveckling. Bland yngre ledare från denna tid kan nämnas Stig Gunnarsson och Bengt Lundin – idag i spetsen för scoutkåren. Fyrtiotalets lägerverksamhet kulminerade i storlägren: Ådalslägret 1947 och Mandalslägret i Norge 1948.
1949 bildades Osby Seniorscoutlag med 21 deltagare i åldern 16-25 år. Ledare var Mary Nilsson.Vägen vidare ( 1950-60)
Femtiotalet inleddes med två storläger. 1950 deltog en grupp Osbyscouter i de danska KFUM-spejdernes storläger vid Fredicia, och året efteråt var det dags för Osby-kårens dittills största lagersatsning – ÖRESUNDSLÄGRET -51! Så gott som samtliga pojkscouter i kåren deltog i detta lägeräventyr, vilket under flera år gav inspiration för arbetet på hemmaplan. Det var nu som en kärna av ”gränsspejarna” bildade stomme till kårens stabila patruller under femtiotalet.
historik3_web
Mot Barsebäck och Öresundslägret. Klassisk cykelbild från 1951. Osby-scouterna redo för en cykelmarsch till förbundets storläger. Längst till vänster Bertil Persson och Stig Gunnarsson
Patrull Björnen inledde en serie framgångar i den nu klassiska distriktspatrulltävlingen genom segrar 1953, 1955, 1956 och 1958. Samma patrull byggde också en egen patrullstuga vid Skeingesjön. Även i övrigt blomstrade patrullarbetet med två avdelningar ibland uppgående till sju patruller. Avdelning Vikingarna rekryterades främst från Osby Samskolas elevhem, medan Snapphanarna bestod av pojkar från samhället.
Patrulledarna inspirerades till kvalitetsscouting genom mysiga hemmakvällar hos ledarna och i särklass hårda hajker och förstaklassfärder. Även flickscoutarbetet hade vind i seglen. 1953 kunde sålunda blåvingearbete för flickor i åldern 8-11 år startas under ledning av Mary Nilsson.
Höjdpunken i flickarbetet var Rogsjölägret 1955 då världsflickscoutchefen lady Baden Powell besökte Osby-truppen.
Pojkarbetet kulminerade på vårarna med pingstläger och på höstarna med kårmästerskap i knopslagning. Indianlägret vid Vesljunga pingsten 1955 tillhör klassikerna bland kårens pingstläger. Detta läger leddes av Bertil Persson som under större delen av femtiotalet svarade för det aktiva ledarskapet.
På flicksidan leddes verksamheten av Anna-Lisa ”Annsa” Nilsson. Mot slutet av decenniet trädde Stig Gunnarsson och Mary Nilsson in som ansvariga på pojk- respektive flicksidan.I Snapphanebygd (1960 – 70)
Falken och Fugan! Två namn som kom att prägla 60-talets start. Redan våren 1960 kunde patrull Falken inviga sitt backstugebygge – Fugan i Maglaröd! Bakom invigningen: år av arbete som svetsade samman falkarna till en av Sveriges absolut bästa scoutpatruller. Genom en rad initiativ ryckte man med sig de övriga patrullerna i kårarbetet. Det var nu som det traditionella kårmästerskapet i knopslagning utökades med KM i orientering och livlinekastning. Nu instiftades även turneringarna i fotboll och ishockey – där man kämpar om de eftertraktade troféerna Kick Cup och Puck Cup.
historik4_web
Dags för Puck Cup på Osbysjön.
En rad strålande pingstläger hölls nu med start i Björkeberga 1960. Där deltog för första gången Osby Flickscoutkårs patruller i pojkarnas pingstläger. De närmaste åren följde pingstläger vid Tydingen, Ottarp, Hjärtatorpet, Örsnäs och på Forsbergs ö.
Vid sidan av pingstlägren tillkom under sextiotalet en ny tradition: patrullscouternas mastiga KÅRHAJKER. 1961 slog sig fyra överåriga f.d. patrulledare samman och kokade ihop den första kårhajken – ”Snapphanefejden”. Namn som ”Vildmarkshajken” 1963, ”Pedalhajken” 1965, ”Agenthajken” och ”Safarihajken” 1966 samt ”Dragonhajken” 1969 är redan legendariska inom scoutkåren.
En milstolpe för kåren passerades 1961 då två nya verksamhetsgrenar tillkom. Dels vargungearbete för pojkar i åldern 8-11 år, dels ett RS-lag för ungdomar över patrullscoutåldern. Ledare för den livaktiga vargungeflocken har varit först Ann-Marie Nilsson och Berit Hansson. RS-laget fick med Bengt Lundin i spetsen en gynnsam start. Genom RS-lagets tillkomst fick kårarbetet extra stadga och stöd. Detta genom att de äldre scouterna fångades upp och blev kvar samtidigt som de genom funktionärs- och ledarinsatser bäddade för en expansion av patrullscoutverksamheten. RS-lagets egen verksamhet inriktades främst på exklusivt friluftsliv.
historik5_web
Falkens Fuga invigdes 1960. Närmast kameran Dag Ivarsson.
RS- och patrullscouters friluftsliv gynnades genom kårens stugor i Gunänga och Skeinge. Gunängastugan återinvigdes 1966 och Skeingestugan 1969 efter omfattande arbetsinsatser av ledare och föräldrar.
1966 var det dags för det föreningshistoriska steget att bilda en samkår av Osby Scoutkår och Osby Flickscoutkår. Denna fick namnet Osby Scoutkår av KFUK:s och KFUM:s Scoutförbund. Kårledare i den nya samkåren blev Stig och Berit Gunnarsson, vilka tidigare stått i spetsen för de olika kårena. Till kårordförande valdes Bengt Lundin. Aktiva ledarinsatser under denna period har även signerats av bl a Dag Ivarsson, Stig Johnsson, Anders Pettersson och Krister Nilsson.
Med över 150-talet medlemmar gick Osby Scoutkår in i 1970-talet. I spetsen för verksamheten stod ett väl sammansvetsat ledargäng. Blåvingeringens 20 flickor leddes av Margit Hallberg, medan Berit Hansson svarade för ett 25-tal livliga vargungar. Sedan något år hade man på flicksidan även en juniorscoutavdelning med 12 medlemmar. Även denna leddes av Margit Hallberg med assistans av Karin Klason. De fyra flickpatrullerna Björnen, Ekorren, Hjorten och Lärkan hade Kerstin Tufvesson och Kerstin Nilsson som ledare. Pojkavdelningen omfattade patrullerna Björnen, Falken, Vargen, Mården och Vesslan. Ledartriumviratet utgjordes av Krister Nilsson, Björn Persson och Göran Andersson. Bas för RS-lagets trettiotalet medlemmar var Anders Pettersson.
70-talet fick för scoutkåren en verklig rivstart. Redan i februari 1970 kunde RS-laget för första gången göra en fjällresa till Norge. Inte mindre än 14 av lagets medlemmar tog chansen till ett vinteräventyr som gav mersmak. Till sommaren var det patrullscouternas tur att åka utomlands. Osbytruppen till danska Holstebro-lägret omfattade hela 23 mannar och var därmed lägrets största svenska gästtrupp.
Osby Scoutkårs historia finns dokumenterad i ett antal jubileumsskrifter 1971 utgavs en 40-årsskrift för perioden 1930 – 1970 1981 utgavs en 50-årsskrift för perioden 1930 – 1980 1991 utgavs en 60-årsskrift för perioden 1981 – 1990 2001 utgavs en 70-årsskrift för perioden 1991 – 2000 2011 utgavs en 80-årsskrift för perioden 2001 – 2010
Hemsidans historik kommer efterhand att kompletteras med material från dessa jubileumsskrifter.